Walpurgisnacht...
Japp mina vänner.
Det är Valborgsmässoafton. Inget särskilt med det...
Jag sitter dock inte på en filt och grillar någonstans eller på en bar och hänger. Nej, jag sitter här framför min dator och tv... Jag har snookern på. Förhoppingsvis kommer Ronnie slå Niel Robertson, men man vet aldrig med mitt favorit psykfall... En liten rolig parantes är att Niel är otrolig lik Tobias Kagelind som jag skrev om lite i förra inlägget... Eller det kansek jag inte gjorde, men det var i alla fall han som var programledare för det program som Arve vad med i... Kom på vad det hette också... "bumsibom" eller nåt sånt... Fy fan vad larvig, eller vem är jag att uttal mig?
Som vanligt sitter jag och drömmer om att bli musiker... Önskar att min mor sa till mig som Pluras sa till honom. "Gör vad du vill, men bli ALDRIG musiker... " Se vad det blev av honom... Kanske inte hade gått samma för mig, men upprorisk som man var så kanske... Hoppat av hockeyn och satsat på gitarrspelandet!!! Vad skulle det ge då?
Jag avskyr ju den här "bli känd på vilket vis som finns mentaliteten, men samtidigt vill jag ju bli känd...Eller jag vill väl mer bli upptäckt eller uppskattat för det jag gör eller så?!
Här kommer jag till något som jag hade tänkt skulle bli ett helt eget ämne, men jag har ångrat mig...
Precis som jag skriver ovan så vill jag ju bli upptäckt och jag är egoistisk och avundsjuk och ogynnsam mot alla dessa halvdanna musiker och poeter som får sina verka publicerade eller inspelade och utgivna. Japp, sån är jag... Jag tycker att det jag gör är så mycket bättre än mycket skit som kommer ut, men de är mer drivna eller har bättre kontakter än mig och därför är de på kändisfest på Köket nu medan jag sitter och skriver bittre tankar på min blogg..
Men... Det här är inte rumba... (som han i Lets Dance skulle sagt)
Jag kan inte låta bli att tycka om Gustav Norén. Japp, ni läste rätt. Jag gillar Herr Norén i Mando Diao. Men faller in han in under kategorin ovan? Jovisst gör han det, men det finns ett lite tillägg. Dels tycker jag att Mando Diao är ganska bra... Men framförallt så gillar jag Noréns attityd till kändiskapet. "jag ska bli känd no matter what" typ.
Någon gång fick han frågan om ett "utvik" i någon "tjejtidning" och en reporter frågade om det inte var lite sexsitiskt...Svaret blev:
Allting som hjälper Gustav Norén att bli känd är bra....
Så sant så sant...
Jag nöjer mig med det... Min dyslexi ber om ursäkt för troliga stavfel och meningsbygnadsfel...
//Skräddan
Det är Valborgsmässoafton. Inget särskilt med det...
Jag sitter dock inte på en filt och grillar någonstans eller på en bar och hänger. Nej, jag sitter här framför min dator och tv... Jag har snookern på. Förhoppingsvis kommer Ronnie slå Niel Robertson, men man vet aldrig med mitt favorit psykfall... En liten rolig parantes är att Niel är otrolig lik Tobias Kagelind som jag skrev om lite i förra inlägget... Eller det kansek jag inte gjorde, men det var i alla fall han som var programledare för det program som Arve vad med i... Kom på vad det hette också... "bumsibom" eller nåt sånt... Fy fan vad larvig, eller vem är jag att uttal mig?
Som vanligt sitter jag och drömmer om att bli musiker... Önskar att min mor sa till mig som Pluras sa till honom. "Gör vad du vill, men bli ALDRIG musiker... " Se vad det blev av honom... Kanske inte hade gått samma för mig, men upprorisk som man var så kanske... Hoppat av hockeyn och satsat på gitarrspelandet!!! Vad skulle det ge då?
Jag avskyr ju den här "bli känd på vilket vis som finns mentaliteten, men samtidigt vill jag ju bli känd...Eller jag vill väl mer bli upptäckt eller uppskattat för det jag gör eller så?!
Här kommer jag till något som jag hade tänkt skulle bli ett helt eget ämne, men jag har ångrat mig...
Precis som jag skriver ovan så vill jag ju bli upptäckt och jag är egoistisk och avundsjuk och ogynnsam mot alla dessa halvdanna musiker och poeter som får sina verka publicerade eller inspelade och utgivna. Japp, sån är jag... Jag tycker att det jag gör är så mycket bättre än mycket skit som kommer ut, men de är mer drivna eller har bättre kontakter än mig och därför är de på kändisfest på Köket nu medan jag sitter och skriver bittre tankar på min blogg..
Men... Det här är inte rumba... (som han i Lets Dance skulle sagt)
Jag kan inte låta bli att tycka om Gustav Norén. Japp, ni läste rätt. Jag gillar Herr Norén i Mando Diao. Men faller in han in under kategorin ovan? Jovisst gör han det, men det finns ett lite tillägg. Dels tycker jag att Mando Diao är ganska bra... Men framförallt så gillar jag Noréns attityd till kändiskapet. "jag ska bli känd no matter what" typ.
Någon gång fick han frågan om ett "utvik" i någon "tjejtidning" och en reporter frågade om det inte var lite sexsitiskt...Svaret blev:
Allting som hjälper Gustav Norén att bli känd är bra....
Så sant så sant...
Jag nöjer mig med det... Min dyslexi ber om ursäkt för troliga stavfel och meningsbygnadsfel...
//Skräddan
Kommentarer
Trackback