48 öl senare...

...Sitter man här på sitt jobb. Men det är både nytt, men ändå precis likadant. Vi har nämligen bytt lokaler. Företaget har bytt kontor... Det var jätte nytt och fräscht och spännande... I två timmar... Nu sitter jag här igen, uttråkad...

S (som jag inte vet vem hon är) har i stort sett hotat med stryk om jag inte börjar skriva för att muntra upp hennes dag, så dår får jag väl göra ett försök. Att hon själv helt slutat att blogga och lätta upp min dag är inte något som hon har reflekterat över...haha, men jag är inte bitter..

Så nu sitter jag alltså här igen, och påtar i min blogg... Jag kände mig lite som Ernst där. Ni vet Ernst som kan intreda ett rum med en katt som ligger och sover i ett hörn... Fantastisk kommentar...

Jag hörde ett citat i helgen som satte sig...

"det kanske helt enkelt är så att livet inte är till för alla?"

Jag har det som "rurik" på msn! Det är ju trots allt en del människor som läser bloggen och ser rubriken på msn, och hur tänker de? Tycker de att det är hemsk sorglig kommentar, eller blir de upplyfta att det är fler som känner så!? Fick inte alls ut det jag ville här, men är ärligt talat för trött för att hitta rätt feeling!!!

//Erik

Hur jag märker att jag behöver semester...

...Jag retar mig på alla på min arbetsplats. Men jag tänker inte helt och hållet ta på mig allt i denna aggression. Vissa är verkligen dumma i huvudet. Vissa har förändrats så mycket genom att de har fått en ny titel på sitt visitkort.

Ta S tillexempel. Idag när vi satt och klistrade kuvert och ett av underlagen som ska i kuverten håller på att ta slut säger hon kvinnligt! "Vet ni var det finns fler såna här?" Jag är man, men jag förstår ändå att hon menar "hämta fler såna... idiot". Följaktligen svarar jag "japp, jag tror de finns på lagret" (underförstått det går bra att hämta dem där). Hennes reaktion blir tystnad.... En minut senare (nu är underlagen slut) "Hittade ni några fler såna här eller?" Min reaktion blir då först tystnad, sedan säger jag följade... "Jaså det var ett sådant, 'vet ni var dem här finns' du vill att jag vi ska hämta dem?" Som svar får jag: "JA, JAG SITTER JU HÄR OCH JOBBAR...." Väldigt sällan förstår jag människor, jag förstår ALDRIG vissa kvinnor....


Snart midsommar... Tack och adjö


//Erik

Emotionellkris....

Några av de få som läser bloggen har klagat på att jag inte skriver längre. Svaret är enkelt. Jag har kommit in i en emotionellkris... Denna kris kallas sommar och sätter mig helt ur spel....

Återkommer så fort jag kan...

//Flickornas Laban