Roman dont open...

Ja, så står det när jag ska läsa igenom min roman som jag har knåpat på i 5 år eller något sånt. Eller 5 år och och 5 år. Projektet påbörjades för 5 år sedan, men jag har väl bara aktivit skrivit i 10 dagar kanske. Tanken är att den ska vara en samtidsskildring genom ögonen på en bitter och något cynisk person...(märkligt val? nja!)

Ibland så öppnar jag romanen bara för att läsa igenom det som har hamnat på papper. Ibland skriver jag lite eller gör lite ändringar, men som sagt oftast läser jag bara det som tidigare skrivits. Det är lite kul det där, för det första kapitlen skrevs för just 5 år sedan, medan de senare inte är mer än 1 år gamla. Lustigt att se hur sättet att skriva förändrats och även tonen i varje styckte.

Igår var alltså en sådan dag då jag öppnande för att läsa igenom. Återigen reagerar jag på att "det är inte så jävla dåligt ändå!" Frågan är bara vem fan som skulle vilja läsa det förutom jag själv?! Svaret är kanske ingen, men det spelar inte så stor roll... Jag tycker ibland att jag är ganska lustig i mina formuleringar och jag kan le åt det själv... Och det är ju bra?!


Kort och gott...//Erik

Jag har trååååkigt....

Följande överskrift är hämtat från en dokumäntär om en svensk kille som seglade jorden runt på egen hand i en liten, liten båt. Han hade en kamera med sig och filmade allting. Vid ett tillfälle (som filmades, säkert fler på riktigt) sitter han i totalt stiljte med inget land i sikte och skriker ut sin ångest...

Så är det på mitt jobb nu under maj och juni. Men jag är inte på någon båt där ända mål är att överleva! Nej, jag är på ett förbannat kontor och människor kräver av mig att jag ska göra saker som strider mot min natur och som jag absolut inte vill...

Wikegård hade sagt "bo i ansiktet" och menat att det för fan bara är att ta tag i sakerna... Jag försöker, tro mig, men jag har väldigt svårt att ta mig för det... När det är mycket att göra och vissa här på företaget är stressade går jag på 60 procent.... Nu är jag i stort sett i dvala... Jag skrev tidigare att båt-killens enda mål var att överleva... Det är nog fan mitt enda mål också...Överleva att dö tråkdöden innan sommarledigheten...

Jaja, jag tackar för att ni har lyssnat... Det hjälpte lite... Ska ta tag i saker... På tisdag, jag lovar...

//erik

En extremt ofärdig fundering...

Jag har "konto" på en mötesplats på nätet... När stundom skriver med tjejer på sidan får jag en hel del funderingar. Det första är vilka otrolig risiga killar det finns på såna sidor. När man hör vad vissa av dessa killar säger eller föreslår för tjejerna efter kort tid så framstår jag som en "prins i skinande rustning".

Min andra funderinga är om det kanske är detta som många tjejer söker på nätet.

Ytterligare en fundering är om mina fel och brister är värre eller bättre än det som dessa andra män/killar visar upp? Ok, jag är ingen sexgalning eller otroligt självupptaken, eller fullkomligt egenkär...
Men jag har ju så oerhört mycket andra nevroser. Dessa kanske man inte märker med en gång. Men själv  känner jag till dem och kanske gör de mig till en ännu "värre" kille än vissa av dessa andra nätmonster som finns därute...

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma, men det var en tanke som jag fick. Det är kanske mig det är störst fel på? Jag som ser mig själv som en prins när jag speglar mig i andras tillkortakommanden.Det är kanske jag som är det verkliga monstret när allt kommer till kritan? Jag vet inte, men en sak står klart...

"Ingen kan älska dig om du inte först lär dig att älska dig själv..."

//Erik

Sista bloggen från Sverige...på två dagar...

Japp. Snart går bilen mot kontinenten, eller i alla fall Köpenhamn...

Eftersom jag är något av en tidsfaschist och vill att allting ska bli som jag planerat det så kan ni säkert förstå min irritation när något inte blir som jag vill. Klockan är nu 1248. Mina vänner F även kallade E och S även kallad J.M.F även kallad... ja ni förstår säkert., ringde mig precis och meddelade att de var lite efter tidsschemat. Hur kan man vara det ställer jag mig då frågan?
Jag har ju absout ingen rätt att vara irriterad, men jag är det ändå. Dessa två herrar har varit lediga hela dagen. Det ända F ska göra är att klippa sig klockan 1130. Han ska även ta ut pengar. Jag fråga om han möjligvist kunde ta ut pengar till mig med eftersom jag jobbar fram till klockan 12, och det var han snäll nog att göra... Hade jag nu redan tagit ut pengar hade jag i nuläget suttit och kokat av ilska... Jag menar kan man inte planera sin dag så att man hämtar pengar INNAN man klipper sig om det är det ända som är inplanerat under dagen?! Men återigen, han tar ju även ut pengar por moia så jag kanske ska vara tyst... Men det är alltid så med F, han planerar sin tid som en ja vet inte vad....

Puuh. Nu har jag fått skriva av mig den värsta irritationen. Det är inte bra om jag tar med mig det in i bilen (vilket jag annars hade gjort) den här resan handlar ju om glädje, då ska jag inte dra ner humöret... Det som är bra är att F och S inte kommer läsa detta innan det kommer hem... Eller kanske inte alls om jag hinner radera det när jag kommer hem och mina nerver är stillade av några droppar Fernet...

Nej, mina vänner, nu åker vi snart... Kommer kansek komma upp lite bildbevis framåt söndag också, vem vet? Den som lever får se...

//Flickornas Laban...

How i fell out of love med Josefin Sundström...

Anledningen till att jag skev rubriken mestadels på engelsk var att jag inte kom på något bra uttryck för det på svenska. Någon som vill hjälpa en trött själv framför datorn?
Anledningen till att jag skriver något överhuvudtaget är för att jag tidigare har skrivit ett inlägg om hur jag blev kär i Josefin Sundström

Men idag var hon med på Fråga Olle... Hon såg gammal ut... Jag ville bara meddela det till alla vackra damer som läser min blogg, så det vet...Haha.. för det är ju så jävla många...

Nope... Detta var nog med ytligaste meddelande någonsin, men vad fan, någon gång ska ju vara den första..

//erik

Dessa taffliga övergångar...

Hipphipp har en sketch som tyvärr är mer eller mindra hämtat från verkligeheten. Sketchen går ut på att nyhetsuppläsaren ska lämna över till vädret på ett kitchigt sätt. Eller ett JÄVLIGT KRYSTAT sätt om du frågar mig... Sketchen är ju ganska kul när väderflickan tillslut bryterihop, men i verkligheten blir det bara just krystat.

Där sitter den något spritfeta R.P och avslutar nyheterna med:

-Vi tittar på saker som hänt i veckan
Filmfestivalen i Cannes öppnar....
Ska vi se om Åsa kan (läs Cannes) berätta något om vädret...
 
- Ja det kan (läs cannes) jag...

Vad säger man? Bedrövligt!!!

//Erik

Ring, ring, bara du slog en signal...

Jag sitter på jobbet... Jag döööör på jobbet...

Jag borde ringa, det är ju mitt jobb, men jag kan bara inte ta mig för att göra det. Egentligen kanske det räcker med 30 minuters ringade per dag för att jag ska fylla min kvor av intresserade, men det är också det som får mig till att inte komma ingång. Jag är usel när jag har lite att göra, och bra när det är mycket...

I andan telefon så ringde tjejen/kvinnan som ska flytta in i min lägenhet idag. Hon har separerat ut er samboförhållande och vill flytta in så fort som möjligt... YES skrek jag i telefonene... Nej det gjorde jag så klart inte, men det är bra att hon kan flytta in tidigare, då slipper jag dubbla hyror. Den enes bröd och så vidare...

Nu ska jag snart gå på lunch, det är bedrövligt att säga det, men i dessa dagar av tristess så är det arbetsdagens höjdpunkt...


Vi hörs och ses...

Erik

Tömd socialbägare...

Ojojoj. Idag har jag varit förvånadsvärt duktig. Jag har dessutom gjort många märkliga val... Men så sitter jag också här nu med en socialbägare som är så tom som en bägare kan vara... Snustorr för att använda ett beprövat uttryck.
0820 Uppstigning och samling vid pumpen (detta är ju självklart bara en omskrivning för frukost och diverse morgon bestyr)

0910 Hämtar F även kallad E. Hans morgonbestyr (dvs slänga i sig tre mackor, dricka två koppar kaffe, lite vatten och lägga in två snus) klarar han enkelt av i min bil.

0910-1020 Bilfärd till Gällstad och lager 157...

1020-1220 Försök till shopping ( jag säger försök då jag på 2 timmar fick med mig en t.shirt a 220 riksdaler... Fast eftersom jag åkte 20 mil för att köpa den så gick den på 420, men vem fan räknar? uppenbarligen jag...)

1220-1300 Lunch...

1300-14-15 Hemresa... (under denna resa fattar jag det i mina ögon något märkliga beslutet att ringa och boka in middag hos mina föräldrar trots en redan mycket socialt krävande dag...

1430-1715 Kvalitets tid, ladda batterier... (mänskliga...)

1730-1900 Middag hos föräldrarna.

1915-2100 Fika på Tornet...

Jag märker i slutet på denna fika (precis som jag tror att mina fellow fikare gör) att min socialabägare är tömd, jag blir lätt irriterad och rastlös. Jag har verkligen kämpat mig igenom dagen och hållt mig flera gånger för att skrika ut absurditeter... Jag tycker att jag var ganska duktig lyckades bra... Har nästan tillbringat en hel dag i nyktert tillstånd med andra människor, jag börjar mer och mer likna..."EN RIKTIG MÄNNISKA..."

//Flickornas laban...


Firmafesten från himmel och helvete...

Japp, jag var en en företagstillställning igår. DEN borde jag skriva om, trodde mig att inspiration att göra det också, men det har jag inte, så därför kommer jag låta bli...

Istället gör jag ett tvärt kasst till att ge min syn på Lundells skiva (dubbel skiva till och med) Club Zebra.

Jag lyssnade på den i bilen idag, cd2. Jag kom att tänka på en ganska lustig sak, eller lustig och lustig... Hur som helst. Man sätter på låt 4 och ut dånar den ganska positiva låte St Monica. Han sjunger om sommar och sol, och om en vacker flicka som han vill kyssa och så vidare... Nästa låt är "Gå ut och var glad din jävel" även om titeln påvisar att han inte är glad just nu, så andas hela låten förhoppning och man känner sig ganska glad där man sitter och skrålar med högt.... SEN! sen, kommer den stora humörsvängningen. Låt nummer 6 Coco. Becksvart rätt igenom, det finns inget hopp någonstans... Bitter heten flödar och jag njuter i fulla drag. Coco är en låt som alltid är med på min Lundell topp tio som jag brukar göra för mig själv på min kammare någon gång i månanden (JAPP, jag är sååå tragisk...) så jag gillar verkligen den låten, men oj, vilka känslomässig bergodalbana kroppen får åka...

Det kan aldrig vara bra... Men oh så underbart....

//Erik

Quis custodiet ipsos custodes...

Sitter och läser mina gamla blogg inlägg... Mycket skrivet om T på sistone, ska sluta med det, måste sluta med det...

Fan vad häftigt det hade varit att prata latin. Jag vet inte riktigt vad jag skulle göra med det, men jag tycker att det låter vackert och det är ju så  mytomspunnet, i alla fall i min bok. Visst, jag kan ju slänga mig med lite latinska citat, men tänk att kunna prata det flytande...
Fan jag kan ju inte ens prata med bönder på bönders vis, jag har ju knappt sett en lie... Inte för att bönderna använder det så mycket nu för tiden, men ni förstår vad jag menar...

Imorgon ska jag ut på... ja vadå? Jo någon form av aktivitet med jobbet... En sabla överraskning... Jag HATAR överreaskningar. Det kan ju hänga ihop med min OCD, men hur som haver så är jag inte mycket för det... Men, men det är väl bara att bita i det sura...

Nu ska jag äta ett äpple tända en cigg och le åt grannarna.. Nej just det, jag röker ju inte...


//Erik

En bild säger mer än tusen ord...

Sitter på jobbet som så många gånger förr. Utanför öser regnet ner medan solen tittar fram mellan molnen.

Kikar runt lite (nyfiken, nyfiken) bland msn kontakterna och kollar på folks presentationsbilder. Dum som jag är kollar jag även in om T har bytt. Och det har hon!

När jag ser bilden och den underbara varelsen som är på så knyter det sig i magen. Sådär det kan göra när man är nykär eller nervös för något. Hon är "det vackraste världen har sett" och jag är världen... Från att ha varit lite uttråkad blir jag rastlös och ängslig och... Ja, en känsla som jag inte ens kan ta på...
Jag är tio sekunder ifrån att skriva till henne och be om en större bild... Sen kommer jag på det... Det ska du INTE göra... Varför plåga sig själv med någon man aldrig kan få?!

Jag har tidigare jämnfört människor med tavlor. Och att se en person som henne och veta att man är utbränd, blåst och slut måste vara samma som en konstälskare som går på ett galleri och veta att han/hon aldrig kommer att ha råd med konstverken hon älskar...

Jag vet att massa människor kommer säga NEJ. Konstälskare kan njuta av konst utan att äga det... Ok, då var det väl en dålig jämnförelse då för fan...  Men vacker är hon i alla fall... Så det gör ont...


//Erik


Saknad...

F även kallad E är på restande fot.... Jag känner en viss saknad...
Han är min mitt bollplank och ständige trätebroder...

Den senast tiden  har jag allt mer börjat dagdrömma. Oftast är jag superhjälte eller hemligagent, men ibland är jag bara dekadent bartender i Key West. Vad som helst förutom en meningslös individ i en meningslös tid, i ett tillsynes meningslöst liv...
Allting går på slentrian och inget händer...

Jag vet inte egentligen vad jag vill ha sagt med detta, men jag önskar att någon...

Kom och bröt tristessen kanske... Svepte mig bort... Jag vet faktiskt inte...

Känns bara som att jag går och väntar... På vad, på vem?! Jag vet inte riktigt, kanske på T, men det hoppas jag att jag inte gör... Fast jag är rädd att jag gör det... Och då lär jag få vänta...

Känner att jag har mer i mig att skriva om, men jag kan inte få ur mig det. Vet nog inte vad jag vill ha sagt egentligen, och då kanske man ska vara tyst?

//Erik