wallepojken

Jag har "konto" på en mötesplats på nätet... När stundom skriver med tjejer på sidan får jag en hel del funderingar. Det första är vilka otrolig risiga killar det finns på såna sidor. När man hör vad vissa av dessa killar säger eller föreslår för tjejerna efter kort tid så framstår jag som en "prins i skinande rustning".

Min andra funderinga är om det kanske är detta som många tjejer söker på nätet.

Ytterligare en fundering är om mina fel och brister är värre eller bättre än det som dessa andra män/killar visar upp? Ok, jag är ingen sexgalning eller otroligt självupptaken, eller fullkomligt egenkär...
Men jag har ju så oerhört mycket andra nevroser. Dessa kanske man inte märker med en gång. Men själv  känner jag till dem och kanske gör de mig till en ännu "värre" kille än vissa av dessa andra nätmonster som finns därute...

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma, men det var en tanke som jag fick. Det är kanske mig det är störst fel på? Jag som ser mig själv som en prins när jag speglar mig i andras tillkortakommanden.Det är kanske jag som är det verkliga monstret när allt kommer till kritan? Jag vet inte, men en sak står klart...

"Ingen kan älska dig om du inte först lär dig att älska dig själv..."

//Erik