wallepojken

Boomtownrats hade en fin bit (kanske den enda fina de gjorde) som heter "i dont like mondays". Märkligt att inte fler har gjort sånger på samma tema.

Men det är däremot lätt att vara glad på fredag.

Låtar som handlar om Fredagar.

Friday i´m in love - The Cure
Friday .  J. J Cale


Fan, kom inte på några fler. En fantastisk texrad ur JJ Cales låt.

Angående tisdagar.

"Thusdays aint good for nothing, drinking beer watching tv."

Så illa kan det vara. Men idag är det fredag och jag känner mig på gott humör, vi får se hur länge det håller i...

//Erik

Sitt och youtubar mig igenom dagen. Hittar massa schyst Thåström klipp och förundras över hur jävla bra han är, hur mycket rock han är och att han är så mäktig som han är.

Jag är den första att erkänna att jag tycker Thåström har gjort väldigt mycket mindra bra saker. Jag gillar inte peace love and pitbulls tiden speciellt mycket, och en hel del annat med, men vilken rocker han är. Så sjukt bra.

Tänker tillbaka till när jag var och såg honom och kent på "röda sten" för några år sedan. Jag var då ett stort kent fan och tänkte att kul att få se Thåström också men trist för honom att han ska gå på efter kent (de ansågs då vara jämnstora och avslutade varanna konsert var). OJ vad fel jag hade. Thåström rockade fullkomlig röven av Kent och var helt magisk. Det är fortfarande ett av mina starkaste konsertminnen trots, eller kanske tack vare att jag höll på att frysa ihjäl under Thåströms spelning.

Nu i sommar (2008) ska Thåström vara med (typ som förband men ändå inte) Kent ute på turnee. Det är nu helt klart att Kent är det största av de två och Thåström lite grann får rätta sig efter dem.

Jag hade gärna gått och sett Thåström, men i dags läget unnar jag inte Kent en krona. Sist de spelade ihop gick jag dit för att se Kent och såg Thåström som en bonus. I år går jag inte dit alls på grund av kent, trots att Thåström är där. Det är märkligt vad fort en människa kan byta åsikter...

//Erik

Hemkommen. Rom var storslaget på det kulturella planet utan att jag lyckades få den där fantastiska stämmningen i kroppen som ja trodde att jag skulle få. Allt är ju så gamalt och har så mycket historia. Jag fårstår det på ett intellektuellt plan men jag skulle önska att jag kände det mer...

Vi var på en vingård och jag blev än mer övertygad att det är så livet ska levas...


Skräddan säger JA... till att bo på en vingård.

Har fått nys om att T är i Italien och att hon förmodligen kommer vara i Rom under tiden jag är där. Om man tror på ödet hade man... Glöm det, är nog bara jag kvar som tror på ödet, även om det aldrig har visat sig stämma. Men, men hon kommer i alla fall vara där, och lite häfigt hade det varit att bara kliva fram och säga hej vid "fonta di trevi" eller något sådan...

Sen annan sak både vad det gäller mig, Italien och T. Jag måste säga att jag är lite grann som Milan när det gäller vissa tjejer. Milan på 90 talet då alltså. Det viktigaste är inte att spelarna ska starta (bland de 11 bästa) det viktigaste är bara att de inte spelar för någon annan klubb... Samma sak är det med vissa personer.

Skräddan säger... Ciao

Jag ska åka till Rom på torsdag med jobbet. Det ska bli... spännande tror jag. Har aldrig varit där, vissa jag pratar med säger att jag kommer att älska staden, jag hoppas de har rätt. Som vanlig är jag uppe i varv när jag ska iväg. Mitt kontrollbehov trivs inte av att jag inte kan styra någoting om hur resan kommer att vara och jag har inte fått en tillräckligt detajlerad plan över resan.

Tror dessutom att lite små deppiga vårkänslor börjar smyga sig på. Jag kämpar febrilt med att hålla dem borta, men jag vet inte om jag kan vinna matchen. Jag hoppas och tror på att jag klarar det... Om jag inte dör av tristess innan...

//Skräddan

"Tog tåget ner, du skulle dumpa mig Bättre på plats än genom telefon" Så sjunger hon.
Varför är det så mycket bättre att bli dumpade ansikte mot ansikte. Är det för att person i fråga som blir dumpad i alla fall ska ha chansen att ge vederbörande en örfil? Är det för att den som dumpar ska visa lite sista respekt till den som han/hon dumpar. Är det för att man ska ligga med varandra en sista gång? 
Ofta undrar jag om det inte är bättre att både bli dumpad och att dumpa någon över telefon. Varför?

1. Det är lättare och smidigare
2. Mindre känsligt utan visuela intryck
3. Kan lätt komma därifrån.

Och allvarligt talat, hur många som du har gjort slut med eller blivit dumpad av håller du fortfarande kontakten med? Inte så många väl. Visst om du gör det via telefon kanske det kan komma någon som sprider att du var så himla osmidig i ditt sätt att "göra slut" men bryr du dig egenltigen? Du är ju fri, alt förkrossad över att ha blivit lämnad spelar det så stor roll om det görs via telefon eller ansikte mot ansikte? Jag tror det inte, men se min tro är klen...

//Skräddan

Igår var det strålande programmet "frånvarande igen. Igår disskuterades "killingänget". Gäster i studion förutom de "eminenta" programledarna Denise Rudberg, Calle Schulman, En kvinna jag inte vet namnet på och mästerfotografen Jens Assur. Schulman är skön, likaså Assur, men i vilken egenskap är de där? Calle är ju en riktig mediajävel så han snokar säkert rätt både på det ena och andra, men jag FÖRSTÅR mig inte på programmet. Ändå sitter jag där och glor... Mycket märkligt.

Skräddan säger... ja, ni vet...

"Det är samma regn som sa hejdå som hälsar mig välkommen hem igen... Men sin tillgivna blöta hundtunga 'välkommen hem min vän'"

Det var återigen länge sedan jag skrev. Jag går in då och då och tittar på bloggen som ser tillbaka på mig med rådjursögon och undrar varför jag aldrig skriver. Svaret är "jag vet inte". Jag får en idé i huvudet, men därifrån till att faktiskt ta tag i att skriva ner något på sidan verkar steget vara oh så långt.

Vad har då hänt sedan sist. Massa saker och ingenting.

Jag träffade dock en av mina idoler i stockholm när jag var där senast. Eller idoler och idoler, det var min gamla lärare som jag dyrkar mannen med intialerna L.S. Han var en helt fantastisk lärare och en ännu skönare person. Det verkar gå väldigt bra för honom nu och det är jag glad över.

I övrig var Stockholm som varit. Stort och torrt (det måste jag ändå ge staden, det regnar inte lika mycket som i Mölndal). Men ibland hjälper inte det.

"Hallå jag är tillbaks, lite mer förvirrad och lite mer vag, lite mer förbannad och långhårig men också mer långhårig och glad."