Mitt täcke och jag och vår (slummrande) kärleksrelation del 2

Vi har haft det lite svårt på sistone mitt täcke och jag. Både jag och täcket känner nog att jag inte riktigt lagt ner tillräckligt med tid i vårat förhållande och att täcket på så vis har blivit lidande.
Men igår när jag gick och la mig kändes det som om jag var förlåten och våran symbios var återigen på topp.
Täcket omsluter mig och värmer  mig samtidigt som jag värmer upp täcket. Täcket skyler min kropp och räddar min själ undan mina febriga tankar... Fortfarande ger jag inte täcket tillräckligt med tid, men igår kändes det som om jag var förlåten... 

"and we sleep together like that whit our secret pact and its nice enough to make a  man weep...but i dont weep...do you?

Ja, det är faktiskt en ganska talade beskrivning i 25 ord... Även om det inte är jag som skrivit det...

//Erik

???

Det finns en Lundell låt som heter "Saknar dig". Jag vet att antingen så älskar man eller så hatar man Lundell, men han brukar inte lämna någon oberörd.

Hur som helst finns det en textrad som går "jag längtar inte längre efter att ha dig här men jag saknar dig". Jag förstod det då, jag förstår det nu... Vad jag inte förstår är vad andra saker kallas...

Jag har en situation med hon som är hon...

Känner inte riktigt att jag kan sakna henne,eller kan jag det? Längtar jag efter henne? Nej det tror jag inte. Men jag tänker mycket på henne, vill prata med henne, blir varm när hon skriver, måste hindra mig själv för att skriva till henne... Vad kallar man det? Är det längtan? Eller vad? Ni/du som läser detta och är visare än mig, vill ni förklarar?! Eller är jag bara en idiot som försöker namnge någon som inte går att sätta ett namn på?

"är det kärlek eller, vad en röst i telefon och sen tystnaden som säger 'jag vet inte'..."

Blandad kompott...

Ja, detta kommer att bli ett lite blandat inlägg. Först och främst när jag loggade in här för att skriva så är det en kille på första sidan som säger (i en pratbubbla) "bli sedd, bli läst" eller något sådan. Upptäckte idag att han är väldigt lik Johan Glans.

Hittade en Bukowski diktsamling som jag glömt att jag hade.... Tycker väl inte direkt att hans dikter är något som tilltalar mig, men namnet... WOW. "Dikter för döende vilsna och döende stolta veka och sköna..." Ett vackert namn.... Alla är vi väl döende vilsna? Eller rättare sagt är man inte alla vilsne när vi är döende?

Nu börjar det dra ihop sig till jul. Jag börjar bli sådär gott vintersliten och känner verkligen att jag behöver ledigt. Det enda är ju att kag bokat in mig på aktiviteter under hela lovet så därför kommer jag aldrig att vara direkt ledig, men det är ju i alla fall avkopplingen från jobbet?

Klockan är 14 och det börjar mörkna.... Snart ska det somnas och vakna igen...

Kan nästan ta på helgen... Och snart på måndag också...

Som vanlig kanske inte en rubrik som går i glädjenstecken. Men sån är jag, kan inte hjälpa det. Men det har faktiskt sina för och nackdelar.
Tex snart är det helg....Jippi, men snart är det ju också måndag, buuuu.
VId midsommar är det ju jätteskönt, men det är också då det vänder och blir mörkare igen. Frågan man ställer sig. "What if this is as good as it gets?" Det är jag och Jack som undrar.

Nu till de positiva delar i detta tankesätt. Snart är vi inne i de mörkaste delarna av året, det regnar och ruskar och är allmänt trist, men...Snart är det den 21 december och efter det så blir det LJUSARE....
Finns ett gamalt talesätt som går "det är alltid mörkast just innan det ljusnar" Jag tror att det i första hand gäller i naturen, men frågan är om det inte även gäller i livet?

I så fall kommer allting snart att bli jävligt ljust!!!

//Erik

Världens bästa tv serie och staden som regnade bort...

Det är faktiskt ett smärre mirakel att jag ännu inte skrivit om världens bästa tv serie. Den heter "Entourage" och utspelar sig i Hollywood och kretsar kring en "upcoming" skådis och hans "posse". Fantastisk serie med en riktigt skönt stämming som man bara sitter och myser åt. Att sedan Jeremy Piven gör en paradroll gör ju inte saken sämre....

Nu till den andra delen av min rubirk... Någonstans under alla vattenmassor runt omkring mig ligger min vackra stad som jag bor i. Men det är helt omöjligt att se, för den täcks av en ocean... Jag har ingen minne av att det någonsin regnat såhär mycket under såhär lång tid...
"cant rain all the time..." säger Branon Lee i the Crow... Men just nu verkar det faktiskt som att han har fel.. För det var länge sedan jag såg en torr bit asfalt eller gick på en lerfri gräsmatta...
Jag klagar inte, för jag klarar mig lätt igenom detta regnade... Jag drar bara upp kragen och ler skyggt åt alla jag möter... De flesta tittat på mig och skakar mental på huvudet... Men vad ska man göra, måste ju hålla huvudet högt, inte låta sig knäckas....

Jag ska bygga en ny ark...

//Erik

Rubriklöst...

Snart är det december och första advent, bara så ni vet...

Jag fick berömm (oförstjänt om du frågar mig) för att jag kan skriva så bra här uppe utan att ordbajsa... Tror inte det ligger så mycket sanning i det. Om man ska vara lite pretto kan man väl andvända det gamla citatet. "art is in the eye of the beholder". Vad jag vill säga med det är att det som är orbajs för något kan vara vacker och meningsfullt för en annan. Det viktiga är ju om det man skriver berör. Tror inte att det finns någon som berör alla.

Shaekspear var en fantatsisk dramatiker, det kan nog de flesta vara överens om. Elvis var "the king". Men det finns ju väldigt många som tycker Elvis är kass och som inte får ut någonting av Shaekspear.
Jag menar inte på något sätt att det jag skriver kan gämnföras med någon av dess storheter, men vissa har uppenbarligen berörts av det som jag skriver och då anser jag att det är meningsfullt att fortsätta skriva....

Så till nästa gång. Börja så smått ladda för första advent...

//Erik

All i wanna do is dream...

Roy Orbison... Ja, just nu känns det helt rätt.... All i wanna do is dream.
Varje natt jag går och lägger mig så hoppas jag att John Blund ska komma med något kul, något inovativt och spännande. Ibland gör han det, ibland inte, men att drömma är alltid trevlig. Även när jag drömmer något som skrämmer mig så är ofta roligare än det enahanda liv som jag har när jag är vaken...
Jag menar...

Gå upp 0710. Äta frukost, duscha, gå till bilen, köra till jobbet, jobba,jobba,jooba. Hem, kanske hockey, kanske något annat... Vad som än händer är det inget nytt, inget spännande, inget som förvånar.
Visst jag kan sätta klockan på 0711 istället, men allvarlig talat, det gör inte saker så mycket roligare... Eller ska jag edga och inte sätta klockan alls?! Ja, det var ju verkligen att täja på gränser... Nej, fy faaan...

I drömmen...

Jag kan vara en riddare ena studen och kriga mot en drake. Nästa kan jag spela badimiton med tre främlingar. Jag vara jaga av en mördare men precis lyckas fly. Jag kan tokhångla med supermodeller... I drömmen finns det inga begränsningar och jag blir aldrig uttråkad så som i det vanliga livet...

Jag vet precis hur alla underbara optimister där ute tänker. "men herregud lilla gubben, gör någoting av ditt liv då!? Det är ju BARA du som kan påverka det och du kan ju göra vad som helst med ditt liv." Skit snack säger jag. Jag kan inte alls göra vad som helst med mitt liv. Kalla mig gärna bitter och cynisk, men pengar styr och så kommer det alltid vara... Jag läste att Idol Danny blev utsedd till sveriges SJUNDE sexigaste man. Vill ni komma och säga att han hade blivit det även om han inte varit med i Idol och fått sjuk tv-exponering? Nej det hade han inte, och det vet NI också. Det ända jag vill ha sagt med det är att man har inte alls saker i egna händer. Även om han tidigare hade önskat att han skulle bli sveriges (jag säger det igen) SJUNDE sexigaste man så hade han inte kunnat det, för ingen kände till honom.
Så enkelt är det...

Jag vet att flera av mina så kallade vänner kommer att dömma ut detta inlägg... Du är så negativ och deppig!!! Ok, det kanske jag är, men jag måste ändå hävda att jag är realist och ärlig.

Ni som inte känner mig. Döm själva. Ni andra, ja, ni har ju redan er åsikt och den tycker jag ni gott kan behålla...

//Erik

Tätt mellan inläggen

Nu har jag drömt om dig två dagar i rad. Vad betyder det? Absolut ingenting. Det hjälper inte mig, och det betyder absolut ingenting för dig, du vet inte om det. För även om du var i min dröm är jag tveksam på om jag var i din... Eller jag är ganska säker på att jag inte var det...
Hur som helst så är det underbart att drömma om dig. Men det finns inte mycket som är värre än att vakna och inse att det var...just en dröm....

Sträck-kollar på Greys Anatomy nu för tiden. En väldigt bra serie. Jag älskar den modfällda vemodigheten som färjar hela serien. Även om alla på ytan är lyckade och lyckliga så avspeglar detta inte sanningen. Det är bara en fasad, en yta som krackelerar lika lätt som vintersjöns första is. En fasad du hårt håller fast vid även om du vet att alla ser igenom den...

Som en vacker saga håller mig serien sällskap genom det begynnande vintermörkret...

//Erik

Love will tear us apart...

Ibland är livet allt bra konstigt. Man kan tycka att allting är bra och att man lyckas med saker som man tror och tycker betyder mycket för än och ändå finner man ingen njutning och lycka i det.
Ibland lyckas man inte med någonting som man anser vara viktigt och ändå känns allting jätte bra!

Pratar jag om kärlek? Det vet i fan om jag gör, jag pratar nog mer om att inte känna smärta och uttråkning i vardagen. Visst kan kärlek kanske bidra med detta hos vissa människor, men i grund och botten tror jag som överskriften lyder att "love will tear us apart". Alltså kalla mig gärna cynisk, men jag tror inte på det längre. "kärleken föder svartsjukan och svartsjukan dödar kärleken"

Vem är det som har gjort mig så bitter. Alla vet det... Det är livet... Och den förbannade kärleken i och för sig....

Tillslut ett litet citar från Joy Division. Jag har aldrig hört låten, men den är vacker även i text...

"When the routine bites hard
And ambitions are low
And the resentment rides high
But emotions wont grow
And were changing our ways,
Taking different roads
Then love, love will tear us apart again"


Så vackert att man kan dö...

//Skräddan


November vi avslutar sagan snart...

Ibland när jag ligger sömnlös på nätterna tänker jag på hon som är hon... Eller är det kanske så att ibland så tänker jag på henne och därför blir jag sömnlös...

Känns som att den tanken är lite lika tanken Rob har i Nick Hornby´s "high fidelity"
"Did i listen to popmusic becuse i´m miserable, or was i miserable becasu i listen to pop?"

Hur som helst... Hon är som ett spöke som hemsöker mitt inre. Trots vallgrav och höga murar tar hon sig alltid in. Mina väktare står redo, men det  "möter ödets makter vapenlös"...


Kort inlägg, men ack så viktigt...

// Skräddan