wallepojken

Likt ett oskrivet blad känner jag mig.... Jag är helt tom som bloggare... Men jag måste ju ändå hålla sidan vi vid liv, så vad göra...

Jan G sa en gång att han skriver X antal sidor om dagen varje dag. Det är ett jobb, så det är bara att göra, han slängde det mesta, men han hade i alla fall skrivit det. Det här är inte ett jobb för mig, jag vet inte ens om det är en hobby, men visst jag gillar det...

Däför måste jag skriva, därför vill jag skriva, även om jag inte vet om vad. Att vissa börjar bli upprörda och negativ förvånade över att jag skriver gör ju bara det hela ännu roligare...

Det ända är ju att jag helst vill komma med några matnyttiga tips eller berättelser från verkligeheten, min verklighet, den enda verkliheten.... Men det gör jag alltså inte denna gång...