I drömmens förunderliga värld...

Inatt hade jag massa oavslutade drömmar. Det är mycket frustrerande... Och det gäller alla typer av drömmar. Även såna där man blir jagade eller är under hot eller liknande. Såna som människor i allmänhet kallar mardrömmar. Missförstå mig inte, jag gillar inte att drömma mardrömmar, men jag tycker ännu mer illa om att bli avbruten i de samma. Jag vill ha ett avslut, jag vill veta hur det kommer gå, jag menar hitills har jag alltid överlevt mina drömmar...

Inatt så drömmde jag först att jag skulle vara med i Idol. Jag var tok-nervös. Av någon märklig anledning var uttagningen på min gamla högstadieskola... Jag kunde inte bestämma mig för vilken sång jag skulle köra, jag stod på toaletten och försökte sjunga upp och välja låt... Då vaknade fanskapet (jag). Jag tror att jag bestämmde mig för att köra "mr jones" med Counting Crows, men jag är inte riktigt säker...

I min andra dröm så var jag i Lysekil, fast det var en blandning av Lysekil och Fjällbacka. Jag var ute och gick med en söt flicka (i alla fall minns jag det så, kan ha varit en risig än också, eller till och med en kille). Då träffade jag Uno Svenningson som skulle spela sin sista koncert för sommaren just där, just den kvällen. Med mitt mjuka munläder och ett gäng välplacerade lögner lyckades jag få honom till att ge mig fribiljetter (kanske tom backstage pass? vem vet). Han hade precis gått in på sitt hotell för att kolla upp biljetttillgång och jag skulle precis ringa världens vackraste för att bjuda med henne... Då vaknar fanskapet...
Vi får hoppas att han inte hade några biljetter kvar, för då blir jag blivit arg... (vilket tempus ska man använda här egentligen?)

Hur som helst. Drömmarna var verkligen levande inatt. Kan bero på att jag hade så kallt i rummet. För ni vet väl det, att man drömmar mer och levande om man sover svalt/kallt. Hur som helst, jag kom aldrig till något avslut i någon av drömmarna och det retar mig. Även om jag hade blivit utskälld av Swartling och inte fått några biljetter av Uno så hade jag ändå velat veta hur det gick... Hade inte ni!?

//Erik

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback