wallepojken

Ja, jag vet inte vad som skulle göra henne glad... Jag vet vad som skulle göra mig glad. Att inte vara uttråkad klockan 21.15 en lördagkväll. Uttråkad föresten, jag är TRÖTT. Funderar på fullt allvar att knyta mig innan sena sporten... Problemet är att det är lördag så sena sporten var klockan 1945, men ni fattar vad jag menar...

Jag undrar stilla för mig själv... VAR FAN TOG MIN UNGDOMLIGA IVER VÄGEN??? Kanske inte så stilla där, men vart tog den vägen? Har jag någonsin haft någon? Borde jag inte stå halvfull på någon krog någonstans och försöka ragga upp någon tjej på ett överfull dansgolv? Kanske inte klockan 2130 på kvällen, men ni förstår återigen vad jag menar... Vissa tycker att jag borde det! Det vet jag... Men vad tycker jag egentligen själv? Är det inte ganska skönt att sova? Att få drömma sig bort, hoppas att man drömmer att man är en hjälte?
Jo, det kansek det är, men det är väl knappast livet..

Sitta och titta på Lets Dance då? Är det livet? Nej, knappst är svaret där också... Faktum är att jag inte vet vad livet är... Ett tag trodde jag att jag visste, jag började känna mig äldre och säkrare och mer Zen runt hela tanken på livet. Jag kände att, "fan du har ju koll på läget...." Vad hände sen?! Ingen aning....

Har ätit en påse twist.. Mår ganska illa, borde absolut inte ätit det, inte ens en liten bit... Imorgon blir det bestraffe mich som gäller, som M skulle ha sagt...

Läst en skön grej häromdagen, i en bok... Eller en skön grej, det var mer en skön beskrivning. Jag gillade bara sättet  hon skrev på...
Tex om du ska beskriva en äcklig katt. Bränn på med adjektiv både för och efter objektet. "den feta, vita, lata katten, den absolut mest bortskämda äcklet på gatan...." osv...

Fan vad osammanhängade detta blev... Skit i det. Ögonen går i kors, jag ska bortsta tänderna som Thåstöm gör...

"fan, fan, fan det skulle vart du..."

So long...

//Kaptenen.